Varken jag eller Emil har kräkts något mer sedan igår förmiddag. Dock har vi alla tre oroliga magar fortfarande...
Vi ringde till sjukvårdsupplysningen igår eftersom vi knappt fått i Emil något att äta eller dricka på två dagar... Man blir ju orolig för vätskebrist eftersom han inte fick behålla det lilla han fick i sig, det kan ju gå så fort på dem små...
Men vilken j-vla människa vi fick prata med, jag började störtböla och sa till henne att jag inte klarade av att prata med henne utan hon fick fortsätta prata med Emils pappa. Hon fick mig verkligen att känna mig som världens sämsta mamma! En kurs i ett trevligare bemötande skulle hon behöva gå på...
När man sa att Emil inte var så pigg och glad som vanligt fick man till svar, "ja men det förstår du väl att det inte är så konstigt om han inte får behålla något." Det är väl klart att jag förstår det!
Eller när hon frågade vad vi hade försökt få i honom och jag sa att vi försökt med det mesta, vatten, saft, juice, blåbärssoppa, lite mat, gröt, m.m... Då vart det samma sak, "men det förstår du väl att han inte vill äta, det skulle väl inte du heller vilja göra om du var sjuk?". Nej, så kan det ju vara, men man försöker väl ändå med allt?!? Och allra helst det man vet att han verkligen tycker om... "Nu är det så att han kan inte få välja själv vad han vill ha". Men hur gör man när han spottar ut det som kommer in i munnen då?
Sen när hon började rabbla upp allt man skulle tänka på, att ge och inte ge, då orkade jag inte hålla emot längre...
Det slutade iallafall med att vi åkte in en sväng till akademiska för att se så att det inte var någon fara...
Väl där var Emil ganska pigg, pekade och pratade. :-) Skönt!
Läkaren ansåg att hon inte behövde ta några prover då Emil verkade vara ganska pigg och med. Men klämde och kände lite.
Hon tyckte att vi hade försökt få i honom bra ändå och att vi skulle fortsätta med att försöka få i honom det han ville ha men vara försiktiga med mjölkprodukter, så inte alls samma restriktioner och tillrättavisningar som vi fått tidigare...
Natten har varit lugnare än natten innan, vi har fått sova utan att springa upp och byta sängkläder eller springa på toaletten.
Och äntligen har man vågat sig på att äta litegrann igen :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar