Trasig infart och Fortsatt permission

Det vi trodde skulle bli en kort dag med ett snabbt besök på drygt en timme drog ut på tiden. Det slutade med att vi var där i fem timmar. Suck...

Syster yster följde med oss och höll oss sällskap medan Emil skulle få sitt dropp.

Sköterskan tog först ett blodprov via infarten och skulle sen sätta in droppet.
Då hade infarten slutat fungera och dem försökte med att spola rent den några gånger, men det var stopp i den. Så det slutade med att de tog bort den.

Nästa steg blev emla salva. Dem böjde och sträckte handleder och fotleder för att hitta kärl att sticka i.
Då skar det riktigt i hjärtat, jag ville inte alls utsätta Emil för det igen. <3
Men dem hittade några kärl i fotlederna så dem emlade och lade bandage runt.

Det skulle sitta i en timme så då passade vi på att gå och fika. Då hade även Calle, Ante och lilla Linnea kommit.

Den timmen gick fort och det var bara att traska tillbaka.

Medan vi varit borta hade sköterskan kommit överens med läkaren att ingen ny infart skulle sättas. Så himla skönt!
Så vi satte oss i väntrummet och sköterskan tog bort bandaget och emlan och vi väntade på att få prata med läkaren.

Tydligen så måste dem ha missuppfattat varandra, för när det gått runt en timme så kommer läkaren och frågar ifall vi inte hade blivit informerade.
Nej, sa vi, bara att Emil ska slippa en ny infart.

Det vi skulle blivit informerade om var att nu var det konstaterat att det är en urinvägsinfektion, men de väntar fortfarande på svaret om vad det är för typ av bakterie. Och att det fanns ett recept på flytande antibiotika utskrivet som bara var att hämta ut.

Så ner till apoteket och hämta ut det och upp till infektionsavdelningen igen för att ge Emil det. Sen tyckte dem att vi skulle stanna i en halvtimme för att se så att han fick behålla det. Och det fick han =)

Sen, äntligen fick vi åka hem. Visserligen fortfarande på permission, men ändå skönt att komma ut från sjukhuset.

Published with Blogger-droid v2.0.1